Tarmplack

Pocksans bajs-text fick huvudet att åter snurra igång på min egen text i ämnet.
Om det har undgått någon så är jag ganska känslig i området kring min egen avföring.
Sist var det engelska du-är-vad-du-äter-bruden som med sin lukt och granskningsövning fick mig att noja loss. Även om jag till största del har släppt tankarna kring färg, from, lukt och frekvens så snurrar kärringen i bakhuvudet lite då och då.

Men nu har det kommit något än värre. Och jag får inte för mitt liv det ur huvudet.
Så klart var det tv som kom med skiten.
Så klart var programmet engelskt.
Så klart borde jag inte ha tittat. Men jag hann inte med att fatta vad som skulle hända.
Programmet var massa människor med märkliga åkommor som åkte till någon liten resort och fick genomgå alternativ-medicin av olika slag. Det var kost, terapi, träning och allt möjligt. Bland annat fick de göra sin egen tarmsköljning. TV var med. De fick ligga i varsitt litet rum med en filt över valda kroppsdelar. Där låg de med en slang upp i röven och pratade med TV hur det kändes.
Jazz var så här långt helt ok. Hon slötittade samtidigt som hon spelade ett parti fia med knuff på datorn.

Alla tarmsköljare hade fått ett durkslag med sig. Jazz hade inte riktigt noterat denna lilla detalj.
Så sa ena tjejen som låg och snackade med TV att nu var det på gång att hända grejer, så TV fick minsann backa undan och lämna henne ifred. Vilket TV snällt gjorde. En liten stund. För vips var de tillbaka när hon skitit loss i dukslagat. Och kvinnan petade runt i sin avföring och TV var med och sände allt in i vardagsrummet där Jazz nu inte längre spelade fia med knuff utan med skräckblandad jag-kan-inte-låta-bli-att-titta stirrade på varje bild TV visade.
Tarmsköljning går bla ut på att skölja ur tarmplacken man går omkring och bär på. Placken hindrar tarmen att ta upp näring på bästa sätt. Och visst, i durkslaget låg tarmplacken. Som en lång slemmig daggmask.

Den som någonsin gjort rent rören från handfatet eller badkaret (eller vilket annat jäkla rör för den delen) har nog träffat på rörplack. Det är slemmig tjock hinna som sitter på insidan av röret. PRECIS så såg tarmplacket ut.
Herregud. Nu är snurran i Jazzies huvud igång vill jag lova. Sen programmet visades för någon vecka sen är tarmplack ALLT jag tänker på när jag ska bajsa. Tanken på plack kan faktiskt dyka upp precis när som helst.
Jag känner nästan ett desperat behov att göra en tarmsköljning, för bara tanken att jag springer omkring med plack i hela tarmen får mig av vrida mig av obehag. Samtidigt är jag högst orolig vad en faktiskt tarmsköljning kommer att ge för nya nojor. Bara tanken att placken ska ut ur mig gör att jag nästan skiter på mig av nervositet.
Varför ska folk skita i durkslag?? Varför?? Jag fattar inte. Tarmskölj. Gör allt ni kan och behöver för att tarmen ska må fint och vara rar. Men för guds skull, låt durkslaget stanna i köket. Den ska användas till pasta.
Jag har förresten inte kokat pasta sen programmet visades. Jag har en big hang up för vita durkslag just nu.
Som sagt, jag går varje dag och funderar på tarmskölj. Inte nödvändigtvis att jag funderar hur vida jag ska göra en eller inte. Jag går bara och tänker på tarmskölning och mår dåligt.

Minnesanteckning till Jazz: Sluta titta på engelska hälsoprogram. Engelsmän verkar älska att granska sin egen skit.