Caerdydd

I Wales stavar dom så konstigt. Fast jag har haft väldigt trevligt och gått en bra kurs. Samt ätit alldeles för mycket engelska frukostar.

Det var jag och två personer till och vi flög till London och körde bil till Cardiff. Det är lite läskigt med vänstertrafik! Jag körde en liten bit, bara för att testa, och visst gick det, men det var väldigt bakvänt. Men nu vet jag att jag kan om jag måste.

Vi kom fel på ett ställe och körde in på småvägar och i England är småvägarna verkligen små! Det växte höga häckar på båda sidorna och man såg att dom åkt med nån maskin för att klippa ner dom värsta grenarna. Det blev som en tunnel och till slut kändes det som att åka in i ett kaninhål. Först oroade vi oss för att möta nån och behöva backa, sen oroade vi oss för om vi skulle fastna... Men till slut kom vi fram till en liten by mitt ute i ingenstans och lyckades hitta tillbaka till civilisationen.

Min kollega har dille på Mulberry-väskor. Det finns en fabriksförsäljning mitt ute på landet nära Bath så vi åkte förbi där och lät henne shoppa loss. Det tog en stund men jag tror hon njöt av varje minuts beslutsångest. Själv sneglade jag på en resväska. Det var resväskornas Rolls Royce till halva priset, men att betala över 3000 kr för nåt som ändå blir misshandlat i nästa incheckning - nej. Jag lägger hellre pengarna på en resa och står ut med min gamla skamfilade väska med gnisslande hjul.

I närheten av väskaffären fanns ett fantastiskt hotell! Det var en riktig gammal engelsk herrgård, med sällskapsrum med öppen spis - jag bara väntade på att Miss Marple skulle komma in och fråga var vi varit när godsherren blev mördad.

Mitt rum låg längst bort i en slingrig korridor och var byggt i två våningar. Undervåningen var som ett vanligt rum, med säng och en liten soffgrupp och skrivbord, TV osv. och så var där en liten toa i hallen. Men sen fanns det dessutom en liten trappa upp till ett loft, där dom gjort i ordning ett magnifikt badrum. Så där låg jag i ett skummande badkar och blickade ner över fotändan på sängen. Så läckert!

Nästa ställe vi bodde på var oxå ute på landet men det var mer som ett typiskt konferenshotell, fint men inte unikt. Jag gick ut på en morgonpromenad i parken och mötte en räv som jagade sin frukost. När jag kom för nära smet den iväg, så jag antar att nån liten kanin eller sork klarade livhanken.

Det är väldigt trevligt att komma iväg ibland och se nåt annat.