Teflonminne

Jag kom på häromdan att jag nog är mer relations-orienterad än vad jag inbillat mig. L frågade mig om en bok jag läst, jag kom inte ihåg vad den hette och hon undrade vilken i serien det var.
"Jamen vad hände då?"
Hm, få se. Lillsyrran var deprimerad, Erika var missnöjd med att vara mammaledig, chefen blev sol&vårad... åsså dog det en massa människor.
"Vilka och hur dog de?"
Ska jag minnas det?
Sen kom jag på att L ju har sina referenspunkter hon med, när jag drog mig till minnes den detalj som helt klart fastnat i hennes hjärna: Det första offret var lesbisk.
Jadå, då visste hon ju vilken bok jag menade. =)


Men vafan liksom - det var inte mer än nån dag sen jag läste klart boken och jag har redan glömt huvudhandlingen!

Å andra sidan, det ÄR ingen nyhet. Jag har bara inte reflekterat över det tidigare. Den största behållningen med Patricia Cornwell-böckerna är ju inte mordgåtorna heller, enda sättet att hålla ordning på vilken bok som är vilken där är ju att fastställa vad som hände i Lucys liv och möjligen i relationen mellan Scarpetta och Benton... åsså dör det en massa folk.