jag kan bara skriva så här

Men nu då. Vi har käkat indiskt och barnen har flamsat som tokdårar vid köksbordet, äldstegossen har snappat upp ordet kuk och idag när hans far sa "KUR" tyckte gossen att han sa KUK så då var det ju roligt att börja säga det. Och fyraåringen som älskar rim flöjtade "KUK-PERUK" femtio gånger och då brast det ju för mig och fadern som satt röda i ansiktet och skrattade kvävt. Hahahahaha. Ibland är det roligt.

Och så har jag blivit inringd till att jobba som allmänreporter på tidningen i grannstaden i morgon, och jag är totalnovis på det området så jag är skitnervös, men det kanske ska gå bra. Eller? Hur gick detta till? Jag vet inte när jag var så här nervös sist, det är nästan lite bisarrt. Men det som inte dödar, det härdar! Så är det.

Barnen sover nu och jag och mannen sitter vid varsin dator och betalar räkningar. Han lyssnar på något som på håll låter bra och när jag nyss frågade vad det var fick jag svaret: Kenneth and the Knutters. Moahaahaha.

Ursäkta, jag är så barnslig. Hela tiden. Jag måste väga upp min seriösa jobbsida på något vis så jag flamsar hemma. On top of that har jag stressmage och halsbränna och ont i ryggen för att jag sitter som en extrakrökt ostbåge framför min dator hela dagarna. Men livet flyter, jobben flyter, magsyran flyter och allt det där.