Je suis une Luktis

Pardon my French!

Jag inser hur känslig jag är för lukter. När jag kom hem igår så hade dom gjort något med fasaden på mitt hus och det luktade PYTON i hela min lägenhet!

Kemikaliskt, sur plast, så där så ögonen tåras, som när man hackar lök ungefär. Eftersom jag inte varit hemma på några dar vet jag inte hur länge det varit så här, men jag har ju inte kunnat vädra så det var rätt instängt.

Halv tolv igår natt kom jag hem från en konferens, direkt från tåget. Det enda jag ville var att svimma, slockna, bums i säng! Men det gick inte att vara i sovrummet! Jag öppnade vartenda fönster jag kunde (men i sovrummet är de förtejpade så det går inte). En timme senare kunde jag börja andas. Inatt sov jag med öppna fönster och frös som en hund.

Nu inser jag att ALLT måste tvättas! Alla kläder i garderoben stinker. Sängkläderna är hemska. Alla lakan, täcken, kuddar, t o m inne i förrådet. Hudkrämen i burken luktar illa! Vad ÄR det dom har gjort???

Nu kom jag hem från jobbet och efter en halvtimme hemma har jag blixtrande huvudvärk. Det enda jag vill är att kunna stänga av näsan och få sova i min säng, men jag kan inte vistas i sovrummet överhuvudtaget.

Man tycker dom kunde varnat för det här och bjudit på några hotellnätter...

Kanske är jag extremt luktkänslig? Jag vet att jag brukar reagerar på sur mjölk och sånt innan mamma känner det. Hon brukar använda mej ibland - stoppar ner min nos i maten och frågar om den är fräsch. Jag kanske skulle bli vinprovare eller nåt?

Det värsta är att det är i mitt hem, min borg, min fristad! Jag vill trivas här hemma, men det är bara äckligt! Eftersom jag är så trött och grinig känner jag hur jag blir som en treåring. Jag vill bara sparka och gråta och säja till mamma att ta bort det här dumma stinket! Mycket moget...

Visst ÄR det synd om mej??? *snörvel*