Min fina lilla familj

Micke steker korv och kollar på sport.
Kaksmulan pratar öronen av oss, kör med bilar och har fortfarande inte fått grepp på det här med tempus ("igår kom tomten") och skrattar hjärtligt år mig när jag talar om att mina öron faktiskt gör ont av barngnäll.
Halvsyskonråttorna brottas i soffan där jag ligger, Monster sniffar mig i örat och Pixel gör sitt bästa för att hångla slut på mattes saliv.

Själv ligger jag och funderar på aktiviteter i stil med promenader, museets pysselverkstad och loppis uppe vid Himmelstalund (imorgon kanske, om det inte regnar?) men landar i ett "Äh, varför då? Det går ingen nöd på oss här hemma även om vi inte hittar på nåt". Det är rätt gott såhär. Kanske jag kommer tycka annorlunda ikväll med en treåring som inte rusat av sig tillräckligt under dagen, men just nu trivs jag alldeles ypperligt här i soffan, med råttorna lösa, stekos i luften och familjeljud i öronen.
Sämre kan man ha det.
Min fina lilla familj.