Buäh. Jag är löjligt kinkig. Lite som PMS fast utan PM. Typ. Det är måndag och så är jag väderlåg. Och handen värker och tån värker som besatt! Jag kommer kunna sälla mig till vädergummorna på bänken. Min tå är opålitlig och värker bara ibland när vädret är såhär tungt, men då smärtar den desto mer. Ajajajajaj. Över tio år sedan den fick träffa dörrstoppen sådär brutalt! Jävla tå.
Och jävla det mesta. Jag är lite sådär grinig och gråtig och ja, jag sa ju det. Och känner mig rätt överflödig på jobbet nu så då tar det emot ännu mer att kliva upp fem i sex om morgnarna. Bah.
Fast jag förstår inte riktigt hur det kan vara så tungt och svårandat (eh, ursäkta den böjningen) ute när det blåser som fan.