Jag är ingen gnällspik...

..men det känns som jag rusar rakt in här med bara gnäll och deppighet. När jag själv har setat och läst här så har jag förbannat dom som gnäller. Men GUD tänk om jag verkligen är en gnällunge..nåja då gäller det att leva upp till sitt namn. Fick ett UTBROTT på jobbet idag på "kontorshitler" som vägrade dra upp värmen trots att det var så kallt att jag satt och fantiserade om torgvantar och whiskey. Det är ju helt sjukt att man skall sitta och skaka på jobbet. Om jag känner efter ordentligt så svider det nog lite i halsen nu...

till det positiva så tog jag den där 1 timmas promenaden efter jobbet idag. Jag ältade bra länge med mig själv och efter att ha nästan somnat till Glamour så var det nära jag masade mig in i sängen men si.... nej nej helt plötsligt var jag ute och gick. Ibland vet jag inte hur det går till. Det är som om det blir blackout från den tiden man satt i soffan tills man är ute och rör på sig. Konstigt...

Annars har jag nu kommit till den punkten där jag är trött på att äta ute. Alltså man har det ju jäkligt bra som har fina goda trevliga vänner som vill träffa en samt stålar att betala för att dessa goda tjusiga middagar.. men nu står det mig i halsen. No more calories och ingen mer finmat. Jag vill ha ren, nyttig, billig fin mat som jag har lagat i min spis. MEN en sista gång får jag offra mig. Skall prova på Kungsholmen imorgon och jag tror minsann det kan bli riktigt trevligt....hehe.

Nog dravlat... men nog fick jag till det lite positivt på slutet? Jag är nog ingen gnällspik när det väl kommer till kritan :-)

Länge leve MOOT!