Platt fall..

På morgonpromenaden ser jag på långt håll mannen med de 3 pudlarna. Faktiskt kopplade idag. I vanliga fall är 2 av dem lösa. De brukar härja och skälla ut mig och Lillebror hej vilt. På något sätt har jag fått för mig att han dessutom tycker det är lite kul/häftigt att hans små hundar kaxar mot min stora. Vid flera tillfällen har jag fått vända och gå tillbaka samma väg jag kommit, då han inte fått ordning på hundarna. Det har gjort mig mäkta irriterad. Jag tror inte Lillebror hade gjort dem något, men jag skulle aldrig chansa. Lillebror har börjat glo surt på dem.

Som sagt, idag var alla hundarna kopplade. Det innebar att när de fick syn på mig och Lillebror gick de igång med skällandet och skuttandet direkt. De snodde in sig i hans ben med kopplena, och tjong, så trillade han i backen. Svärande över sina hundar var han lika fort uppe på benen igen. Som man bäddar får man ligga?

Här kan jag ju säga att en del av mig ville gå fram och fråga hur det gick, jag tyckte faktiskt synd om honom. Men en annan del av mig flinade i mjugg. Eftersom det bara hade blivit värre om jag gått fram, så skyndade jag hemåt istället.

Kanske, kanske ser han till att ta hundarna i örat nästa gång de går igång, vid åsynen av oss.