Imorgon drar jag iväg med kören utåt kusten till för körhelg. Körhelg innebär repande, årsmöte (den här gången) samt fest, rödvin och (förhoppningsvis) dans. Det är typ de enda ordentliga festerna jag går på nu för tiden. Dessutom är det enda gångerna jag är hemifrån, egentligen. Så här: I helgen är det ett (!!!) år sedan storkissen flyttade till mig (noga räknat på måndag) och i helgen är det andra (2:a) gången jag har kattvakt. Första gången var på körhelgen i höstas. Jag har inte åkt någonstans, jag har inte sovit borta någon annanstans än i min egen säng (förutom detta), på ett år. Bortsett från hemma hos föräldrarna, men då följer ju katterna med. Och vet ni: någonstans finns det ju ett stort BORDE och stör. Men bordet är sjukt mycket mindre än förr. Jag är mest fascinerad över att det var så längesedan jag gjorde något dylikt, för nej, jag har inte saknat det. Jo, jag vill resa. Litegrann. Det finns ställen jag vill till, men som det är nu sätter ekonomin stopp. Förr eller senare kanske. Och jag har i minst tio års tid gått omkring med det där stora bordet. Jag borde ha pluggat utomlands. Jag borde ha åkt på tågluff/rest runt i asien/ whatever. Men jag har ju aldrig velat! Jag hade planer på en termin i Italien som rann ut i sanden, men so what. Jag har rest, om än korta stunder. De dryga tio åren som har gått sedan jag flyttade hemifrån har jag varit till Frankrike (Montpellier), Italien (Rom), Thailand (Phuket), Skottland (Glasgow), Danmark (Köpenhamn), Finland (Helsingfors), Mallorca (Las Palmas) och Frankrike igen (Paris). Det kanske låter lite för er, men jag tycker det egentligen är helt okej. Jag har inget stort resbehov. Framför allt för att jag ogillar själva resandet: det stressar mig och är jag stressad är det inte roligt. Jag tycker inte om att resa runt: jag vill åka till ett ställe och stanna där. Jag är inte så intresserad av att göra turistiga saker. Jag vill gå omkring, jag gillar kaféer, jag gillar att äta mat, jag gillar att gå i kyrkor och mataffärer. Jag gillar att ta det lugnt och landa där jag är. Resandet för resandets skulle är inte roligt.
Resorna:
I Montpellier hälsade jag på en kompis som pluggade där. Hon gick ju i skolan så jag joxade på lite som vanligt. Vi gick på krogen och åt hemma. Jag lärde mig gilla brieost (!), och minns mest deras sunkiga, men charmiga, lägenhet.
Till Rom åkte jag med mamma, på en weekendresa. Vi tog en rundtur med buss, heeelt okej. Annars gick vi mest omkring i stan, skitbra (förutom att mamma irriterade ihjäl mig genom att gå två steg bakom mig hela tiden eftersom hon inte har något lokalsinne och därför ville lämna över ansvaret till mig. OKEJ, men kan du gå bredvid mig så jag kan prata med dig?), åt mat och gick och la oss tidigt. Jag minns mest skitkonstiga mataffärer där man inte nådde något och en fantastisk pasta pesto (med jätteotrevlig service) på...eh... piazza n... nånting. Och att jag höll på att dö av flygsjuka på vägen hem.
Thailand: Pappa fyllde 60 och bjöd hela familjen på tvåveckors semester. Eftersom familjen innehöll en knapp 2-åring blev det Phuket som inte krävde några onödigt långa resor (och hon fyller nio snart! Galet!). Det var två veckor då jag och ena storebrodern delade rum med varandra och balkong med andra broder med familj. Det var fina grejer. Vi vaknade tidigt, låg på stranden hela dagen. Jag läste massa böcker, åt god mat, drack singha, vi gick och lade oss tidigt. Gjorde löjligt få utflykter och efter två veckor var jag utless på min familj, fast nöjd ändå. Jag minns mest en magsjuka och att bröderna drack för mycket alkohol vid ett par tillfällen. Samt maten som var roligare än så.
I Glasgow pluggade en av mina bästa vänner en termin, så jag åkte dit och våldgästade henne. Jag släpade med mig en luftmadrass att sova på och vi gick på konstig studentpub och aerobics där folk inte stretchade eller bytte skor. Hon gick i skolan så jag gick omkring själv i Glasgow. Strosade omkring på Tesco (jaa, jag är galen, men jag älskar fan mataffärer), och drack kaffe på Starbucks. Mest minns jag när vi åkte och turistade i en grannstad och lekte Braveheart. Och resan från flygplatsen då jag tog fel buss och hamnade på en som gick in i alla små byar. Fiiint.
Köpenhamn var en över-dagen resa och inte rolig alls. Eftersom jag hälsade på en vän i Skåne, och hans ex (också en vän) envisades med att hälsa på samtidigt. Så det var spänt som faaaan och jag hade därför inte sovit på flera nätter och samma morgon som vi skulle åka till Köpenhamn fick jag veta att min farfar dött. Och min vän och hans kompis, som var med, var arroganta och otrevliga hela resan och jag mådde bara skitdåligt och bläää. Sen grät jag hela vägen på tåget upp till Helsingör, och försökte gömma mig bakom håret.
I Helsingfors gick samma kompis som ovan på folkhögskola. Jag tog flyget dit och hängde med honom ett par dagar. Och hade det så galet bra, och blev lite kär i Helsingfors. Jag minns mest Sveaborg samt sista kvällen då vi drack oss tvärfulla på mellanöl och Minttu och då det var så så så nära att vi hade raggat upp varandra (vi väntade ett par år till), men lät bli. Damn, bra resa.
Mallorca var kick off på gamla jobbet. En galen kick off-resa då vi bodde på 5-stjärnigt lyxhotell som hade champagne på frukostbuffén, fick allt betalt PLUS fickpengar. Det var ökenvindar och 38 grader varmt och jag höll därför på att krevera och hade fötter svullna till trästocksstorlek. Jag minns hårfönsheta vindarna och alla fina camperskor jag inte kunde prova. Och att stranden vid hotellet visade sig vara samma strand som mina föräldrar låg på 1969 när de var på sin första utlandssemester.
Och så Paris då. Med exet. Vi gick omkring, kollade Louvren, Sacre Coer och lite övrigt. Blev lyckliga av Starbuckslatte, irriterade på sura fransmän, åkte tunnelbana och spenderade mycket tid på det lilla sunkiga pyttehotellrummet där vi åt mat från lokala mataffären (typ brie och baguette), drack rödvin och hade sex två gånger om dagen.
Nu minns jag inte ens var jag började och om det var någon poäng med det här. Men det var väl det jag hade att säga om resor. För övrigt tror jag att jag kommer överleva utan katterna i helgen. Jag är nästan säker.