Näej, det är inte roligt att trappa ner medicin. Det yrslar och blixtrar och dröms galna saker, till och med för att vara jag!, och mardrömmar. Ynk. Och då har jag bara minskat dosen lite. Ynk och mutter.
Och ute är det isande kallt. Storkissen låtsas inte som någonting, men jag ser hur hon viftar på tassarna emellanåt när det är för kallt om dem. Själv står jag huttrande en bit därifrån och bär in henne alldeles för tidigt tycker hon. Det är ju inte ALLS kallt!
Sen satte jag på mig täckbyxorna och då blev det lite varmare, och tog en promenad och hämtade ett paket och köpte lite grejs på Konsum. Tydligen ska jag göra blåbärspaj sen. Om jag orkar. Om det inte blixtrar för mycket.