Smakprov från helgen

Jag kan faktiskt laga mat! Ibland är det skönt att påminna sej själv om det! För många år sen, när jag bodde i Stockholm med min f d fästman, var jag jättehuslig. Den perfekta husmodern personifierad! Jag bakade, städade, pysslade och lagade avancerade maträtter på en mikroskopisk gasspis. Det var då det! Sen hände det nåt, och jag insåg att livet inte blir en dans på rosor för att man står vid spisen och göder sin man. Förmodligen en klok insikt…

Fast mat är rätt gott, och kul faktiskt när jag väl kommer igång! Nu bjöd jag hem Kompisen och hennes två små töser i lördags och fixade kycklig och äpplepaj. Mums! Vi (2 vuxna och 2 små barn) åt upp en hel äpplepaj! Hon tyckte det var jätteskönt att slippa laga mat för en gångs skull och jag tyckte det var jättekul att ha nån mer att fixa mat till. Så mysigt - vi borde göra sånt här oftare! Så när jag nu ändå fått upp ångan passade jag på att göra en paj till, som jag tog hem till föräldrarna på överrasknings-eftermiddagskaffe. Den blev populär där också!

I fredags hann jag faktiskt till däckverkstan och byta däck. Det är en sån där sak som jag gruvar mej för, fast egentligen vet jag inte varför. Det går ju fort egentligen, bara lite bökigt att baxa in alla däcken i bilen och köra dit. Sen betalar jag gladeligen en hundring för att nån trevlig kille skruvar av och på däcken. Jag borde väl kunna själv, men inser mina begränsningar och är tacksam för att andra är händigare än jag.

På vägen därifrån hann jag precis in på Systemet innan dom stängde. När jag kom till kassan med min vinflaska frågade expediten efter leg!!!!! Jag frågade om hon skojade! Men nej, hon tittade på mitt körkort och insåg då att hon just upptäckt en mindreårig 39-åring… Tack för den komplimangen! Hädanefter ska jag alltid gå omkring med håret i tofs, skitiga jeans och en urtvättade fleecetröja! Rena tonåringen, tjohej!

Idag har jag ont i ryggen. Kanske är det inte någon bra idé att träna dubbelt så hårt bara för att man inte gjort det på länge? Jag gick ett tufft varv på gymmet i lördags kväll. Jag var där sent och var alldeles ensam så jag körde för fullt, med bra musik på full volym i mobil-lurarna. Det är en sån kick! Jag har nog inte fattat förrän nu hur hög man kan bli på endorfiner eller vad det nu är som kroppen belönar med. Fem minuter efter stängningsdags stod jag i duschen när vaktmästaren kom in. Spritt naken hukade jag mej bakom ett tvättställ och lovade att släcka efter mej när jag bara torkat lite…

Sen har jag varit kattvakt också i helgen. Kollegans misse är en riktig fegis. Han låg och kurade under sängen och vägrade komma fram, fast han känner mej och vet att jag är jättebra på att krafsa bakom örat. Nåja, mat fick han i alla fall. Jag försökte muta honom med godis för att locka fram honom. Då stack det fram en liten nos under överkastet, en liten tunga kom och slurpade i sej godisbiten och sen försvann nosen igen.

Helgen avslutades sent igårkväll med ett långt och djupt telefonsamtal med Kloka vännen. Det var länge sen vi hann prata, för vi har haft mycket båda två, men nu djupdök vi och det var rena terapin. Att sätta ord på saker och fundera fram och tillbaka, associera och filosofera. Skönt med såna vänner!