Pocks bor i paradiset! Jag vet, för jag var där och fikade i lördags kväll! Åkte på krokiga små vägar långt in i skogen och där låg det! En liten söt stuga, ett riktigt litet pepparkakshus med prunkande trädgård och vidunderlig utsikt över ängar och kullar. Två små katter hade just flyttat in. De bestämde sej väl för att det var ett bra ställe att bo, med snäll matte, och jag håller med dom! Där satt vi med en kopp te i köket och åt mumsig paj och det var en sån där kväll full med trivsel och värme.
På dagen innan hade jag varit och firat min lilla guddotter som fyllde 1 år. Det var också så där skönt och avslappnat. God soppa till lunch och sen gick vi alla ut i trädgården och klippte ner en vildvuxen häck och bar grenar. Det går ju fort när man är många och det var så skönt ute i höstluften. Jag gillar det där med att komma hem till folk och delta i det vanliga livet. Det blir mycket mer naturligt att umgås så, än att klä upp sej och vara prydlig och formell.
Jag gjorde ett sånt där tidningstest om personlighetstyper häromsistens. Det visade sej att jag är typen som får ångest av när saker är för formella. Jag har svårt att underordna mej hierarkier och lyda order, jag försöker istället hitta nya lösningar och utmana gamla sanningar. Det är tydligen en viktig roll för att ett företag inte ska stagnera, men innebär för min egen del att jag retar gallfeber på rätt många chefer och har svårt att bli befordrad. Själv har jag alltid trott att jag är en sån där plikttrogen och ordentlig person som håller mej till reglerna, men när jag funderar på saken stämmer det faktiskt. Jag är nog mer obstinat än jag själv begriper.
Söndagen tillbringade jag i soffan. Jag tror jag behövde en slödag, det har varit så hysteriskt mycket på jobbet. Jag var ju sjuk några dagar och då körde det ihop sej och sen har jag gått i total spinn och bara vispat runt i 180. När kompisarna börjar tycka att jag bara gnäller och stressar runt, då är det dags att lugna sej lite. Så nu har jag försökt delegera det jag kan, skjuta upp det som inte är akut och ta en sak i sänder.
Avslutade dagen med en titt hem till Bästisen. Det var en födelsedag till att fira - tre av deras fyra barn fyller år i september. Vi åt god kycklingsallad med vitlöksdressing (så idag håller jag andan när jag umgås med folk). Ungarna var helvilda och bråkade och slogs. Det hade varit barnkalas tidigare på dagen och jag tror det var överdos på socker, för annars brukar dom vara ganska sansade.
Kvällen avslutades med att göra i ordning hummertinor. Mina galna kompisar har skaffat en fiskebåt. Jag är inte inblandad, men lyckades trassla in mej på ett hörn ändå och fick i uppdrag att mäta ut lina att ha mellan tinor och bojar. Denna lina ska tydligen vara 16 famnar. Efter lite klurande räknade vi ut att det är 30 meter, vilket blir 22 Anni-famnar. Man lär sej nåt nytt varje dag!
Efter allt stressande var det skönt med en lugn helg full med vänner och trevliga fikor över köksbord. Det är så lätt att det blir för mycket jobb och krav och då glömmer jag bort att det ändå är människorna runt omkring mej som är det viktiga i livet. Så skönt att bara få vila i gemenskap med andra, utan att behöva prestera.