Tji tjånka, tjånka

Igår kväll kom Bästisen över och ville träna. Hurtbulle, sa jag, som inte alls hade ork eller lust, men hur som helst kom vi iväg och det var faktiskt skönt. Sen gick vi hem genom skogen, med min nyinköpta cykellykta som ficklampa, för att försöka undvika att trampa på alla mördarsniglar. Sen smockade vi i oss te och marmeladmackor, så jag antar att vi åt upp varenda kalori vi tränat bort och några till.

Av någon anledning började vi prata om att min bil säjer "tjånka, tjånka" när jag kör sakta. Bästisen tyckte jag skulle kolla om däcken sitter fast ordentligt. Sagt och gjort, jag åkte till däckverkstan imorse med lilla bilen. Verkstadskillen hissade upp den, ryckte och slet i hjulen. Han tog i så han blev blå i fejset men dom satt fast. Men när vi ändå höll på tog han den där skruvgrejen och gick över alla däcken ändå och sen när jag körde hem så tjånkade det minsann inte alls! Jag ringde förstås Bästisen och gratulerade till den excellenta diagnosförmågan och hon instämde ödmjukt i att hon vet allt och kan allt! ;-)

Det är bra att bilen inte tjånkar, för jag ska till Göteborg i eftermiddag och hämta hit min syster från Stockholm och hennes syster från Tyskland. Ja, vi är systrar alla tre, sort of, men inte släkt. Lång historia. Hur som helst ska det bli mysigt med besök! Hoppas solen kommer fram och visar sej från sin bästa sida!

Idag har jag på mej leggings och en sån där klänning som ser ut som en för lång T-shirt. Det känns som att gå i myspys-kläder och man kan puta med magen hur mycket som helst utan att nåt sitter åt. Jag älskar det här modet, fast jag ser ut som en förvuxen tonåring! På med en luvjacka och lite attityd, så är jag skitsnygg så det så!