Jag vet att jag har sagt det förr men det är fortfarande sant - jag har världens bästa vänner. Och nu har jag tankat kärlek och bekräftelse (och lite jävelskap och utlopp för min dampighet och brist på impulskontroll) så att det ska räcka en stund och förhoppningsvis kommer göra att jag är en lite gladare kicki än vad jag började veckan som. Inget fel alls på pojkvänsgos och -kärlek, men som den bekräftelsehora som jag är behöver jag uppmärksamhet och god från fler håll än ett emellanåt.
Det är en del upp och ner och snabba svängningar men allt är väl egentligen bättre att känna sig avstängd igen. Just nu är jag trött men glad, och ser fram emot att få dela med mig av den kärlek som jag är nytankad med till kakpojken ikväll.