Gudars. Efter många om och men och hit och dit så skulle katt överlämnas och föras hem till mig idag. Fyrtio minuter innan utsatt tid (bara tur att jag var i stan även av andra orsaker, annars hade det varit en Tori som åkt i onödan) får jag ett sms där tjejen förklarar att hon ångrat sig och inte kan sälja katten.
Tori exploderar. Inombords för man kan ju inte visa känslor heller. Duh.
Nä, nu är jag så sjukt less på det här. En kompis behöver hon, lillkissen, men nu blir det att leta efter kattunge och/eller från katthem. Inget mera omplacering för mig, thank you very much. Det här orkar jag inte med en gång till.