På mindre än tre veckor har det uppdagats katastrofer i två vänners familjer. Mycket mycket liknande katastrofer också. Det gör mig så ont. Jag blir illamående och ledsen. Och det här sista rör en familj jag dessutom känner så väl. Bisarrt och ledsamt och sjukt jävla onödigt är det.
Och jag har pillrat i mig en Atarax och hoppas kunna slappna av i ryggen och sova. Imorgon ska jag åka norrut till det jag hoppas fortfarande är stabilt.