Hemma i min egen soffa

(och med en ny granne att snylta internet av)
Efter en dryg vecka hos kakpojken började jag känna att jag borde åka hem. Kolla post, vattna blommor, sy lite, bara vara hemma bland mina saker, utan massa kartonger och flyttstök överallt.

Jag kom hem igår, handlade tyg, sydde ett par snoffsiga laptop-fodral, sov uruselt och idag har jag haft en strålande Vickyfika och umgåsat lite med Calle som kom förbi för att hämta sin post.
Sen då?
Jag ligger i min soffa med fönstret öppet och njuter av hur tyst det är utanför. Nå, tysthet är väl relativt - jag bor visserligen på ringvägen men har fönstret på baksidan av huset, inte mot vägen. Micke har en stor korsning och spårvagn utanför fönstret - jämfört med det är mina bilar och tunnelbanetåg och flygplan på väg till Bromma tystlåtna. =)
Men ändå. Det är tomt och tråkigt och ingen att krama på, och jag kan visserligen få umgås med Tomas och Lina på måndag om jag är i stan. Men det är ju långt till dess och jag har på nåt konstigt vis fått tillräckligt med hemma-tid på ett drygt dygn... så imorgon åker jag tillbaks till kak-kärleken, haha! Snacka om att jag är såld. =)