Kalas

I eftermiddag ska jag åka iväg till Stockholm och ägna helgen åt festyra. Konfirmation, barndop... ingen ände på kalasandet. Det ska bli kul att träffa alla, fast egentligen tycker jag mest om att få träffa folk i lite mindre skala. Man hinner inte riktigt prata med varandra när det är så mycket folk. Mer mingel än djup.

Och så blir jag så nervös när jag ska "fin-packa". Vad i fridens namn ska jag ha på mej och med mej? Hatar strumpbyxor, men det får det väl bli till kjol. För kjol måste man ju ha. Min finklänning är svart och det blir väl för sorglig färg på konfirmation och dop? Piffa upp med färgglad sjal? Nej, ser töntigt ut. Så det får bli gamla vanliga blå kjolen som egentligen är helt omodern och en vit blus. Vit blus är aldrig fel, bara urtråkigt.
Och så river jag upp hela väskan igen och stönar! Alla kläder jag faktiskt tycker om i garderoben är inte "fina" nog.

Sen ska jag fara runt och bo än här och än där och orkar inte släpa ett ton bagage. Så en rygga får det bli. Fast då blir allt skrynkligt. Det kallas resfeber har jag hört. Fast i mitt fall snarare packångest.

Men det ska bli jättekul att träffa alla! Min fina gudson som börjar bli stor och kompisens lilla bebis som jag inte ens träffat än. Och alla familjer och vänner därikring. Fina Stockholmsvänner som jag bor alldeles för långt ifrån numera.

Jag kommer tillbaka i sommar, i lugn och ro. Då ska jag försöka träffa lite Hypo-kompisar oxå, om ni vill?