Mann gegen Mann

Ibland smäller den till, den där lilla insikten, den där svarta lilla kärnan mitt inuti mig, och det finns inte en själ jag kan prata om det med. Idag är jag sur och ledsen och bitter och känner mig oälskvärd, det är the whole martyr-enchilada coming up.

Det spelar nästan ingen roll att vi åkte på utflykt och att jag träffade trevligt intervjuobjekt, att solen sken och att vägarna var torra. Helvetes HELVETE. Jag känner mig ständigt oförstådd och misstolkad och det är min värsta hatkänsla. Hatahata.

Sen fick jag en tidning hem idag, med tre tjusiga artiklar skrivna av mig själv. Det känns fint i magen att se det i tryck. Snygga kristallklara bilder. och mitt namn. Förstås. Well. Det kändes bra ett tag.

Inte nu. Det är så mycket man ska ORKA: Jag vet inte hur jag ska orka. Orka orka orka. Jag vill ligga raklång på soffan med handen på magen och blicken fäst i taket. Och svära svära svära fast bara tyst. Inuti magen där det redan är svart.