I somras under semestern struntade jag fullkomligt i vad jag åt. Mycket fett, bacon och stekt mat. Jag gick märkligt nog ner i vikt, trots att det "borde" varit tvärtom. För ett antal år sedan testade jag en stenhård Atkins-diet under tre månader. Jag gick ner fyra kilo och upp lika snabbt igen. Då hade jag ännu helt fel medicinering för min sköldkörtel-sjukdom, och antagligen spelade mitt dietande ingen som helst roll för min vikt. Jag hade förmodligen kunnat äta bara morötter och ändå inte gått ner i vikt.
Jag har funderat fram och tillbaks. Jag har under flera år periodvis ätit "nyttigt", fettsnålt och lågt GI. Vad har hänt? Jag väger mer än någonsin. Går jag ner 20 kilo är det bra, men närmare 30 kilo skulle behöva försvinna. Jag beställde tid på vårdcentralen alldeles nyligen, och träffade där en kostrådgivare. Jag ska få Reductil utskrivet, om jag bara lyckas gå ner några få kilo först. Kostrådgivaren ska hjälpa mig att få bort för mycket socker och fett ur kosten... något som jag egentligen inte ens tror på. Så ikväll har jag surfat, och funderat ännu mer över min framtid.
Jag äter sämre än någonsin, och det blir bara värre. Varje morgon äter jag visserligen en hyfsat okej frukost, men på kvällen är det kris. Jag äter en skål med müsli precis innan jag ska gå och lägga mig. Går det 10 minuter för lång tid mellan ätandet och sänggåendet får jag gå upp igen. Detta innebär att jag som mer regel än undantag nu äter 2 eller 3 kvällsmål, i stället för ett. Ibland blir jag så desperat att jag tar ett glas Baileys blandat med mjölk. Ännu mer kolhydrater, och dessutom alkohol. Det är illa, riktigt illa.
Jag har beställt två böcker. Fettskrämd av Lars-Erik Litsfeldt, samt Ät dig ner i vikt av Sten-Sture Skaldeman. Jag hoppas att jag genom dessa böcker kan få inspiration och kraft att ta tag i detta med vikten, utan att behöva medicinera. Dessutom säger många experter att SLE och andra reumatiska sjukdomar kan lindras genom ett högre fettintag, och lägre kolhydratintag.
Jag ska försöka fundera ut vad jag kan äta till frukost, och vad jag kan äta till kvällsmat. Dessa två mål är de svåraste. Jag är en kolhydratmänniska, jag äter hellre tre potatisar och en köttbit än tvärtom. Att ändra ett sånt beteende är inte lätt. Att dessutom börja äta fett och kött på kvällen är nog ännu svårare. Men jag måste försöka. Och jag är helt övertygad om att det är rätt väg.