Leave it, leave it

Dagen började på arbetsförmedlingen men det finns inte så mycket de kan säga, även om förmedlaren hade sett ett jobb som skulle passa mig häromdagen (och jo, hon hade rätt, och det var fint för de är ju inte direkt vanliga, jobben). Men jag ska ju starta mitt eget och jag har redan mina uppdrag. Jag är untouchable!

Sen drog jag på stan och shoppade små sena julklappar till Pocks-raringen. Och Flakey fick en The Band-skiva och jag fick en REM-skiva och så fick jag ett sjujäkla fynd i form av en röd festlig klänning för blott 150 kronor. Upprymd blev jag förstås. Och så tog vi en snabbfika med finvännerna, jag fick beröm för mina våldsamt snygga svarta skinnhandskar med en röd stjärna på varje hand (bästa julklappen nånsin, från Flakey julen 2004).
Vi kramades och fotograferade varandra och drack kaffe och frös, vi var utomhus och det var ju flera minusgrader (ovant).

Barnen är rara mot varandra emellanåt, nu sitter de tillsammans i storebrorens rum och lyssnar på en skiva och i bilen höll store gossen den sovande mindre gossens hand i sin.

Nu är vi hemma och jag har provat min snygga klänning och vi har läst fredagstidningarna och softat och jag har grämt mig över att discshoppaketet inte kom IDAG HELLER och inte heller bokuspaketet med himla bra böcker (bland annat serieboken "Persepolis" av Marjane Satrapi, om författarens uppväxt i Iran).
(http://www.bokus.com/b/9170372268.html?pt=search_result)

Men så läser jag tv-programmet och inser att det är säsongsstart på Little britain och av beskrivningen att döma är det SÄSONG 3, alltså för mig helt osedda avsnitt, så om nu någon undrade, så kommer jag helt heligt att sitta och bevaka tv:n klockan 21:30 ikväll.

Men nu ska vi äta grilled cheese sandwiches som middag.

Och nu känner jag att jag borde ha köpt lite tenn för att skapa en nygammal tradition. Eh. Var köper man det?

Slutligen funderar jag på hur jag skulle se ut om jag snaggade av mig allt hår. Med bara någon millimeter fjunigt stubb kvar. Inte för att jag nånsin kommer att våga, men ändå.