Jobbar på

idag också. Sitter kvar på jobbet och försöker få något vettigt gjort. Min kropp och själ är inte gjorda för så här mycket övertid.
Hur det ska gå nästa vecka när jag har barnen vet i sjutton. Mitt tålamod är ju nere på noll när jag är trött. Nåja, den dagen den sorgen.

Denna veckan har varit lugn och skön annars. Varför fungerar det så bra med särbon och mig när vi är ensamma? När vi är allihopa är det som det bara blir kaos i min hjärna, och jag blir trött och sur.

Hittade en utbetalningslapp på drygt hundra kronor i plånboken, som jag glömt att lösa ut.. Den hade gått ut! Shit också, inte har jag råd att slösa med pengarna så. Måste ringa banken imorgon och höra om det finns något att göra. Magen knorrar och jag är hungrig, jag vill köra hem.
Tjingeling!