Och så var snöstormen här

Regn och storm har piskat mitt fönster inatt. Vaknade och tittade ut över - snöslask!

Första snön brukar vara nåt att fira, en lite högtidlig känsla nästan. Minns när jag var liten och det var ett särskilt ljus i rummet när jag vaknade och jag tassade fram till fönstret och såg all den där vita, fluffiga, orörda snön.

Det var då det! Nu bor jag på Värstkusten där allt är blåsigt och blött. Ni vet såna där mjuka Disney-snöflingor som sakta singlar rakt ner? Glöm dom! Här är det vassa små isnålar som kommer farande i sidled. Kämpade mej till jobbet i motvind, med kepsen neddragen över nästippen, stora gummistövlar och djupfrysta, blöta jeanslår. USCH!

Annars är det bra. Drömde inatt att mina föräldrar köpte ett hus till mej, med havsutsikt, för 17 miljoner, som en överraskning. Det var en dröm, som sagt! Lika bra det, jag gillade inte inredningen och det låg för ödsligt, hade inte varit kul att bo där ensam i snöstorm.