I helgen är det rephelg med kören. En sån där riktig en där man åker bort till en stuga mitt i skogen och sen sjunger och festar hela helgen. Och jag tror det är exakt vad jag behöver just nu. Intensiv isolation.
Men sen är det ju det här med Den Evighetslånga Förkylningen. För två veckor sedan tappade jag alltså rösten, och den har inte behagat komma tillbaka helt. Jag har diagnostiserat mig själv med luftrörskatarr, och även om jag är nästan bra nu så är det ju inte BRA. Och rösten känns inte som min och låter konstigt och jag har ingen riktig styrsel över den. Jag testsjunger nu för att se om det håller. På låga register funkar det väl hyfsat, men jag ska ju föreställa första sopran.
Blä. Jag kanske är bättre imorgon? Och en massa vatten och halstabletter och eh ja. Nä. Fan.