Det har virvlat kring mig den senaste veckan. Det känns precis som om jag varit placerad framför den berömda fläkten i ovan nämnda schlagerdänga. Med ett undantag; det är inte luft som virvlat runt mig, utan människor. Många människor. Glada människor. Frågvisa människor. Förundrade människor. Förtvivlade människor. Hungriga människor. Vilsna människor. Självsäkra människor. Mer eller mindre beresta människor. Det känns lite som om jag stått non stop vid en incheckningsdisk på en flygplats. Har knappt hunnit fika. Har träffat människorna också när jag varit och tränat och när jag varit och handlat. De provade till och med att ringa min mobil på lördagskvällen, och då jobbade jag definitivt inte (svarade inte i telefonen – min privata telefon). Så nu känner jag mig trött. Var dock på välbehövlig massage imorse och axlarna har sjunkit ett par centimeter sedan dess. Nu är det bara att ta nya tag och försöka fixa allt det som inte blev fixat förra veckan på grund av alla virvlande människor.