Bryssel

Det finns hopp om livet! Jag lovar! Jag såg, med egna ögon, små gröna blad på träden i Bryssel i helgen. Och då borde ju rimligtvis våren komma hitåt också, till slut…
Så alldeles underbart ljuvligt att bara rymma iväg en helg och få andas lite annan luft! Lite regn, lite sol och värme i hela själen! Knopparna slog ut lite mer för varje dag!

Jag smet iväg i fredags, i regn och rusk. Ner till värme och sol i form av min goa vän med varma ögon och bus i blick. Hon är en sån där modig typ som följer sitt hjärta och gör allt det där som jag bara drömmer om, och just nu har hon valt att bo i Bryssel. En charmig stad! Nåja, de bilar som duschade våra ben med regnvatten var väl inte helt väluppfostrade, men några goda pommes frites senare var livet rätt gott att leva ändå.

Att vakna på morgonen och gå ut och köpa frukost på marknaden i kvarteret bredvid. Färskt bröd, skinka, tomater, kryddor som luktar helt underbart, blommor överallt, och så hem igen där goa vännen förvandlar alltihop till en lyxfrukost! När jag äter en tomat, då äter jag en tomat. När hon äter en tomat skalar hon den, skivar den, stoppar den i en skål med massa annat godis och rör ihop en fantastisk tomatsallad på en minut! Och jag njuter och äter!

Sen sprang vi stan runt och shoppade, tittade, myllrade och jag bara insöp storstad. Oj vad jag behövde det! Det är bekvämt att bo i en småstad för det mesta, men ibland behöver jag det där sprudlande livet och variationen och kontrasterna som bara finns i stora städer. Och Bryssel är så speciellt bra på det, med så många språk, kulturer, folk av alla sorter, ett par indianer i full fjäderskrud som sjöng och dansade mitt i alltihop… Det gör gott för själen att vädra sej!

Sen på kvällen, vid ett litet bord i "Spanske kungens" fik vid stora torget med utsikt över hela torget fullt av folkliv och vår egen lilla samtalsvärld därinne, med känslor och funderingar och vänskap som håller trots avstånd! Där satt vi och pratade, i en egen liten bubbla mitt i händelsernas centrum. Fast hallonöl tycker jag inte om! Det är synd på så goda hallon!

Nästa morgon åkte vi till marockanska marknaden, i sällskap med ungefär hela resten av stans befolkning. Och jag såg alla härliga grönsaker och ville fotografera så där fint som Kicko gör, blev alldeles hög på alla färgerna, regndroppsglittrande auberginer bredvid röda paprikor. Det är konstverk! Varför ser apelsiner mycket godare ut när det ligger kvar några gröna blad emellan?

Kläder för en tia, skor för en tjuga, nygrillade kycklingar på löpande band eller undulater i en bur (utan influensa, men säkert förkylda i snålblåsten!) Där kan man verkligen köpa allting! Shoppingvagnarna fulla. Och jag vill ha en stor familj att laga mustiga grytor åt, ta del av den levande gemenskapen. Jag fascineras av det exotiska, men inser att jag bara är en besökare, med fast grepp om handväskan.

Ett par stationer med tunnelbanan och vi byter värld. Nu hamnar vi i de "fina" kvarteren med flotta inredningsbutiker och jag slås av kontrasterna. Fattiga och rika, sida vid sida. Tiggande rumänskor och EU-byråkrater. Bryssel är ingen lagom stad.

Ibland behöver jag ut och bli påmind om att världen är så mycket större än min lokala ankdamm! Bara vetskapen om att det finns andra sätt att leva, nånannanstans...