Efter fredagens seriösa brandövning trodde jag att det skulle vara slut med Lützen-dimma och skymd sikt på ett tag, men tydligen hade jag fel. Just nu ligger en tät väderomslagsdimma utanför fönstret och undrar i mitt stilla sinne vart solen tog vägen. Den behagade visa sig lite för mig tidigare, men nu är den som sagt gömd.
Telefonen ringer oavbrutet. Och e-post ramlar in i stora mängder. Ska detta inte vara början på den lugna jobbperioden? Eller är det kanske slutet på den intensiva perioden?
Men dock: Det är inte mörkt ute ännu, även fast klockan snart är 16.00! Det finns hopp om livet!