<3. Det där självföraktet vet jag inte hur man blir av med. Jag vet bara att det äntligen har minskat lite här och att det förmodligen har med att jag kastade mig in med hull och hår i ett nytt sammanhang att göra. Jag kan inte påstå att jag gillade det så mycket, men jag fick lite nya saker att fundera på, nya människor att spegla mig i och något att göra på dagarna. Men om någon kunde berätta hur man gör för att känna tillit, skippa självföraktet och vara positiv... Ja, då skulle väl ett Nobelpris vara på sin plats.
Sen måste jag säga att jag har smakat mig igenom ett digert urval av müsli, och ändå är det Euroshopper jag föredrar.
Jag har för övrigt inte heller gråtit än, men på något sätt känns det ju mest förlösande nuförtiden. Som att jag höll tillbaka så mycket hela förra året. Gråta är bra, var det inte så vi sa?
2006-01-26 23:26:58