insomnia

Min vanligen hyfsat goda sömn sviker mig. Nu är det andra kvällen i rad som det bara inte vill sig. Sömnen. Ligger en bra stund men tvingas inse det omöjliga och sysselsätter mig vid datorn en stund istället.

Oh well. Intresseklubben antecknar.

Men jag är trött i huvudet och i ögonen och så bara kryper det och är så nära till onda tankar.

Jag hade bestämt mig för att inte gå på kören ikväll men på något vis kom jag dit ändå. Tjugo minuter sent och varje meter på vägen dit var jag beredd att vända.

Sen ringde mamma i pausen och berättade att farmor gått bort idag. Det var väntat och till det bästa då hon varit dement länge och sista tiden var helt okontaktbar men ändå infaller sig den där surrealistiska känslan. Utomkroppsliga.

Och jag önskar ändå att jag inte var ensam.