sömngångare

Igår kändes det som att jag hade en förkylning som lurade i kroppen. Det gjorde ont lite överallt och huvudet var tungt och långsamt och glömde bort saker, som att sätta igång torkskåpet i tvättstugan (heja!).
När vi tvättat färdigt la jag mig på ett hörn av sängen som inte var fullt med tvätt, och slocknade. Erik fick åka iväg själv och umgås med kära syster och andra, jag valde att faktiskt lyssna på min kropp, och den ville inte kliva upp!
Jag vaknade en sväng vid ett-tiden, kollade på klockan, konstaterade att jag sovit i typ 6h i exakt samma ställning som jag låg i när erik åkte (och la ett täcke över mig, vilket just när han gjode det kändes överflödigt men jag var tacksam för det när jag vaknade), la mig på andra sidan och somnade om.
Vaknade igen kl.3. Då var Erik hemma, jag hälsade lite på råttorna, vi bäddade sängen och jag läste en stund innan jag somnade om.
Sen sov jag till halv tio imorse.
Kroppen gör fortfarande ont, men det kan lika väl vara av all tid i sängen som nåt annat, och om huvudet är segt av förkylning eller sömnighet vet jag inte. Jag skulle lika gärna kunna lägga mig och sova igen faktiskt, men det är så jäkla trist att inte göra annat än sova och tvätta på en helg!