Det var titeln på en novell jag skrev en gång för många år sen. Jag vidhåller att sängen är bästa platsen att tillbringa morgonen i - och gärna en bra bit in på förmiddagen oxå. Det är inte rimligt att gå upp innan solen har vaknat!
Sodan skrev om hösttrötthet och ja - det är precis så det känns! Ändå är vädret fint än så länge.
Försöker pigga upp mej med en promenad till jobbet. Försöker proppa i mej c-vitaminer. Har t o m ändrat till "apelsin" på färgvalet här på Hypo :-)
Satt och läste igenom gamla texter häromdagen och inser att jag bara skriver vardagstexter nuförtiden. Förr blev det en och annan djupdykning, funderingar, mer känslor. Är jag mer jämn i humöret nu? Eller har jag bara tappat sugen?
Kanske är mitt liv rätt harmoniskt just nu. Det är ju bra i och för sej.