Idag gjorde jag nåt som jag egentligen inte vågade. Jag utmanade mej själv och överlevde. Det var inte någon stor sak, men jag är stolt över att jag faktiskt gjorde det, trots att jag var grön av nervositet.
Jag sjöng, solo och utan komp. Inte mycket, inte särskilt vackert, men jag gjorde det framför en hel grupp människor. Det låter väl inte så märkvärdigt, men för mej var det att utmana gammal rädsla och begränsningar.
Sen har jag varit hurtigt också, var och jympade igår och insåg snabbt att det var ett tag sen. Pust vad jobbigt! Sen slängde jag mej i havet, från en hal klippa. Drattade på ändan rakt ner i en tångruska. Inte så skönt... Fast dom som stod bredvid hade roligt. Undrade om några krabbor nöp mej i häcken, he he.
Varmt och molnigt, kvavt och blåsigt på en gång, hur det nu kan gå ihop. Arbetslusten lyser som vanligt med sin frånvaro. Jag vill fortfarande ha semester... NU!