Kaffet är slut och jag har inte råd att köpa mer. Jag kräver inte så mycket kaffe men en kopp på morgonen/förmiddagen behövs uppenbarligen. Här sitter jag med kaffesuget Allan som tar mig dithän att jag letar upp en liten påse med äckligt snabbkaffe från Tanzania som legat i mitt skåp alldeles för länge (fådd av en kompis). Kaffesuget Allan visar sig inte nödvändigtvis med huvudvärk men åtminstone med en känsla av att ögonlocken är tunga och att jag har påsar under dem som når ner till mungiporna minst. Lite koffein och jag är pigg och alert igen.
Igår insåg jag att jag skulle bli galen om jag inte gjorde något (städmanin har lagt sig) så jag åkte in till Nordiska muséet. Jag har inte varit där tidigare, men misstänkte att jag skulle gilla det. Vanligtvis är jag inte särskilt förtjust i muséer, förmodligen på grund av att jag sällan går själv utan med människor som ska läsa på alla skyltar som finns och titta länge på varje liten stenålderskniv. Och då tröttnar jag och får ont i benen och sätter mig på någon pall och stirrar apatiskt framför mig och börjar gäspa (exakt som när jag går och shoppar med någon liknande segpropp alltså). Nej, fort ska det gå. Och med mig själv så får det ju gå så fort jag vill. Jag tittar på det jag vill och struntar i det jag inte orkar med för tillfället. Nu var jag ändå på Nordiska en bra stund (1-2 timmar iaf, jag vet inte riktigt) men då gick jag också igenom alla utställningar (om så bara gick igenom). And I like. Modeutställningen var finfin, gotta love krinoliner säger jag bara! Jag har alltid haft ett lätt perverst intresse för "förritiden" och förläste mig på historiska romaner när jag var tonåring. Jag tror jag måste göra det igen. Dagens utflykt går nog till stadsbiblioteket och hemlåning av Elsi Rydsjös samlade eller något.
han ignorerar det jag säger
låtsas som han inte hör
jag betyder ingenting nu
bara om jag kanske dör
men jag har inte råd att sura
jag kan tugga härintill
jag vill bara vara när dig
mata duvor om du vill
jag vill också vara med här
engagerar dig i mig
jag vill bara va bredvid
vi kan mata duvor om du vill
Han tuggar kex - Laleh