Det är jobbigt att vara i Norrland. Har jag sagt det förut? Blä, jag blir rastlös och orolig och tar allt allt allt personligt och tolkar allt som går att tolka negativt. Jag springer fram och tillbaka mellan datorn och resten av huset, har inte ro att göra något annat och har inte ro att sitta vid internet (samt tar åt mig av allting som sägs till mig över icq. Ett "jaha" kan betyda ungefär "du är dum i huvet och jag vill aldrig prata med dig mer" i mitt huvud). Jag tror inte att det är någon annan än jag som märker något egentligen, och det är väl bra. Det räcker med ontet i mitt eget hjärta.
Fast det är ju sol och varmt. Jag har gosat lite med små barn och liten katt (som kanske inte får leva så länge till - en annan sorg) och jag känner mest för att låna en bil och köra fort och spela hög musik. Kanske ska jag. Jag gick ut på isen i mina Camperstövlar och blev blöt. Nu luktar jag brandrök och pappa tittar på Asterix.
Eller så kan det få bli natt igen snart, och sen tre nätter senare så jag är tillbaka i min lägenhetskokong och ifred (klagande över att jag är för ensam).