Fan. Jag måste lära mig att INTE svara i telefonen när den ringer och väcker mig och det är ett jobbnummer. Jag blir på så sjukt dåligt humör. Nej, jag kan inte komma idag för jag är 30 mil bort men visst visst. Det är ju inte som att jag kan säga nej till att jobba imorgon och på onsdag och på torsdag fast jag verkligen inte vill. Om jag låter bli att svara och lyssnar på telefonsvararmeddelandet kanske jag hinner vänja mig vid tanken innan jag ringer upp och säger att jag kommer. (Ja, det är BRA att jag får jobba, men jag är lika ologisk där som med lägenheten. Utåt sett bra men jag vill inte vill inte vill inte. Hej, jag är fem år gammal.)
Dessutom ringde jag och sålde mina fonder, allihop, och med en reaförlust på 2050 spänn. Ingen aning om vad det betyder förutom att jag förmodligen får pröjsa i samband med någon deklaration. Men det kan jag väl ha som alltid får pengar tillbaka på skatten. Pengarna kommer om tre bankdagar. Jag som vill köpa dator NU.
Och sen har jag ooont i ryggen och inget att göra och blä.
(Sådär. Tur att man har en nätdagbok att beklaga sig i. Jag ska nog låna pappas bil och köra fort och lyssna på musik och sätta mig på ett café som har påtår.)