Lite mer ynkande

Mitt knä känns som om nån skurit upp och hackat i det.
Vänta nu... det är ju precis vad som hänt!
aaaaj.
*ynk*

Skolstressen har börjat hinna ifatt mig. En hemtenta, två skriftliga uppgifter och en muntlig redovisning nästa vecka. Har bara börjat på en av grejerna... *gaaah* Fast hemtentan är i java, hur svårt kan det vara liksom?

Rumsgrannen fortsätter leka spöke. Hennes dörr stod på glänt idag när jag kom hem och när hon hörde mig drog hon saaaaakta igen den. Sen väntade hon med att gå ut tills hon hörde att jag var inne på mitt rum.
Nåja, som Benny sa - ska man ändå bo med nån man inte vill umgås med är det ju bäst om de inte märks. Förvisso.
Om jag kunde uppfostra henne till att inte smälla så jävligt i dörrar på mornarna och fälla ner toalettsitsen så skulle jag inte alls lägga märke till henne.

Knät märks däremot. Hela tiden.
*mer ynk*

Nåja. Om ett drygt dygn kan Erik få tycka lite synd om mig och mitt knä - skolångest till trots följer jag med Frigg och hennes familj till Sthlm. Bil är visserligen drygt som fan att åka, jämfört med tåg, men sällskapet är ju så bra man kan önska, åtminstone! =)

Uff. Borde duscha, packa, plugga... hämta vinterrock från vinden. Käka alvedon. Och allt jag vill är sova. =/
Diskrepans ...