Nudda botten

Anni 2004-11-11 15:57 (25 kommentarer)

Jag ägnar en massa kraft åt att försöka övertyga både mej själv och alla andra om att jag egentligen har det alldeles oförskämt bra och att det egentligen inte är nåt fel på mej, att jag egentligen trivs alldeles utmärkt med jobb, lägenhet och liv. Då kan man börja fundera på - vem försöker jag lura?

Allt det ovanstående är sant. Men samtidigt är det också sant att jag ofta känner mej ensam. Det tar tid att komma in i en ny stad och jag saknar mina gamla vänner ofantligt mycket. Att flytta och börja om på nytt efter så många år är tufft. Det betyder inte att det är något fel på släkt och vänner här, bara att en relation inte helt kan ersätta en annan.

Jobbet är bra för det mesta, men det är inte lätt att kombinera prestationsångest, kort tålamod och oändlig envishet. Jag får inte det resultat jag vill och trots att alla andra inser att man inte kan göra storverk på ett halvår har jag ändå alldeles för höga krav på mej sjäv. Det medför oundvikligen att jag ibland slår huvudet i väggar och tak.

Novembermörker, begynnande förkylning och akut trötthet hjälper inte heller. Igår kväll deppade jag ihop i en liten ynklig hög och satt i över en timme och grät i telefonen på min käraste väns axel. Jag längtar hem, jag är gammal, ful och trist, ingen tycker om mej, jag vill ingenting, jag kan ingenting, jag orkar inte göra nåt och det hjälper säkert inte i alla fall...

Imorse försökte jag tappert måla över mina svullna ögon och släpade mej iväg till jobbet. Ändå syns det ju direkt hur jag mår och tro inte att det kunde undgå mina kollegor. De stöttar och är snälla, men jag vill ändå inte visa det här på jobbet - jag vill vara professionell och hålla mina förbaskade känslor utanför.

Varför är det så jobbigt?

Nu sitter jag och kämpar med mej själv. Antingen går jag hem och drar en gammal filt över mej eller också tvingar jag iväg mej på gympan. Om jag rent hypotetiskt sett skulle överleva träningen finns det en liten chans att jag mår bättre efteråt. Var ska jag hitta viljestyrkan?

kicko

Jag har flyttat alldeles för mycket, för långt och för ofta... just nu känner jag att jag inte ORKAR lägga ner nån energi på att skaffa mig nåt liv här nere eftersom siktet ändå är att flytta härifrån om 1½år... men det blir ju rätt tomma 1½år på det viset... dilemma.

2004-11-11 16:03:35

balletdancer

Anni, jag tycker du skall gå på gympan. Jag känner ofta som du och det blir bara att man gräver ner sig ännu mer om man sitter hemma och funderar. Det är därför jag ALLTID ser till att vara aktiv och göra ngt så fort jag har lite dötid. Distraction is king!

Låter kanske lamt, men vi här på Hypo älskar i alla fall dig. Minns vilken uppståndelse det blev när 404 drog med dig i sin katapult?!

2004-11-11 16:05:48

Ita

Jag tror att det är stor chans att du mår bättre efter gympan. Ge dej den chansen. Det är du väl värd? Eller hur? Skulle det misslyckas, så har du iallafall fått tiden att gå och haft något annat att koncentrera dej på en stund. Du är värd att må bra! Att motionera får kroppen att må bra. Och mår kroppen bra, mår Anni bättre. Du är bra! Du är fantastisk!

2004-11-11 16:07:39

jag

åååh, Anni. kram!

2004-11-11 16:10:59

Vivi

gympan kommer med all sakerhet ge dig energi och du kommer kanna dig battre, problemet ar bara som du sager, var hittar vi motivationen att faktiskt ga dit? Kram tjejen. Om jag kunde skulle jag komma over pa en kopp te och prata.

2004-11-11 16:11:31

Mea

Kram Anni! Spring iväg på gympan du! Som Ballet säger: distraktion är bra ibland!

Vad gäller ens sinnestillstånd så är det ofta en stor press på att man alltid ska vara lycklig, ha mkt energi, vara bäst på allt et cetera, och det kan man faktiskt inte alltid vara. Och det är faktiskt OK att vara ledsen ibland. Det kommer att kännas bättre snart!

2004-11-11 16:20:30

nina

Jag känner igen så mkt i det du säger. Och jag önskar verkligen inte att jag gjorde det för jag önskar att jag hellre var ensam om det än att du får känna det. *kramar*

Det är ett helvete att komma in i en ny stad. Det kan ta ett par veckor och det kan ta flera år. Frågan är hur mkt man orkar lägga och är villiga att lägga. Men som det mesta pendlar det från att vara helt fruktansvärt till att vara helt ok vissa dagar.

Att träna är nog bra. Som Ita säger så får du tiden att gå lite, det blir lite mindre tid ensam hemma att fundera på. Fast samtidigt... man ska inte underskatta det heller. Ibland tänker man för mkt och man snöar och trasslar in sig i tankarna. Men det behöver bearbetas, tänkas, kluras, stötas och vattentestas. Motion är bra... försök hitta ork att ta dig dit!

2004-11-11 16:21:37

Vivi

Ninas svar fick mig att tanka pa nar jag var ny i London. Manga sager att jag ar utatriktad, bubblig, har latt for att traffa nya manniskor etc etc. Drompersonlighet alltsa for att komma till en ny stad. Jo, visst hittade jag kompisar, men det ar forst nu pa senare ar som jag kanner att jag verkligen har VANNER har. Det tar tid att bygga upp vanskaper och det tar tid att bygga upp fortroenden. Det tar tid att bygga upp en relation dar man vagar ringa klockan 3 pa morgonen och grata och be om stod.

2004-11-11 17:07:42

Anni

Tack alla underbara vänner!!! Ni är så snälla och kloka! Hoppas ni förstår hur mycket det betyder för mej med ert stöd!

Det är ju sant som ni säjer, att det tar tid och att det är OK att må dåligt ibland.

Jag är glad att jag har en plats här. Jag har ju massa vänner - ni bor bara lite för långt bort för en kopp te just nu...

Förresten gick jag på gympan till slut och det känns lite bättre idag. Jo, det är nog bra att hålla igång och inte sitta hemma och grubbla.

2004-11-12 09:36:03

Binglan

skönt att höra att det är lite bättre idag! Jag tycker du verkar vara så otroligt sympatisk, jag ville bara skriva det fastän det kanske är lite töntigt. Kram på dej!

2004-11-12 09:44:10

nina

Skönt att du gick på gympan! Det är bra att göra sånt... ta sig iväg en timme och bara tvingas göra ngt. *kramar*

2004-11-12 10:30:55

Anni

Tack Binglan! Jag blir jätteglad!
Nina, fortsätt peppa mej så kanske jag tar en sväng till gymmet idag oxå. :-)

2004-11-12 10:46:00

Vivi

Binglan, och du har annu inte traffat henne in real life! Anni ar inte ens halften sa gullig har pa Hypodea som hon ar i verkligheten. Jag tror mina tre yttre favoritdrag hos Anni ar hennes stora harliga har, hennes glada leende och hennes mjuka rost. Rosten ar verkligen unik och man kan lyssna pa henne i timmar.

2004-11-12 11:12:17

Anni

Vivi, jag rodnar! :-) *tacksamt, men lite blygt....*

2004-11-12 11:35:54

balletdancer

Jag kom att tänka på en sak till - ett tips mot svullna ögon. Jag har små rosa plastelefanter med någon vätska inuti, som man har i frysen och kan lägga i cocktails i stället för is. När man storgråtit och måste vara snygg: en elefant på varje öga, sängen 10 min, sedan ser man OK ut. Ännu bättre med lite mascara på de övre fransarna, och eyeliner & pyttelite ögonskugga längs emd övre fransraden, concealer över gråtringar och påsar - good to go. Jag är ett levande bevis på att det funkar.

2004-11-12 16:05:50

balletdancer

d.v.s. - allt för att dra uppmärksamheten från det fula söndergråtna området under ögat

2004-11-12 16:07:06

AnnaPanna

Tips mot svullna ögon: Blinka i vatten när du grinat klart! Häll lite i handen och blinka i det. Funkar alltid
/Den luttrade Anna

2004-11-12 16:09:18

Anni

Tack! Ska genast ut och jaga rosa elefanter! Det finns stunder när såna här tips är guld värda!

2004-11-12 16:22:54

Mea

Rosa elefanter... :)

2004-11-12 16:25:44

balletdancer

Ja, alltså, mamma köpte dem på 70-talet - säger allt, eller hur? Sen snodde jag dem från familjens frys när jag flyttade hemifrån och hittade nya, intressanta användningsområden.

2004-11-12 16:28:13

Anni

*tokfnissar*

2004-11-12 16:35:39

Jazz

Man maste faktiskt inte vara lycklig bara for att allt ar bra. Visst kanns det lite galet att kanna sig helt misslyckad trots att allt gar ens vag. Men det ar faktiskt sa ratt ofta. Hemma sitter manniskor och tycker att jag lever jordens aventyrsliv just nu. Manga sitter och ar avundsjuka och tycker att aaaahhh, sa roligt jag har det. Latt for dem att tycka. De behover inte ta all angest som jag har over att inte beharska situationen. Klart att jag har det bra har. Jag har jatteroligt. Lar mig jattemycket. Men samtidigt, kanns det tungt, ensamt, svart och angestladdat. Inte varenda javla sekund, men ofta nog. Jag tycker ofta att det ar sa faktiskt.

2004-11-12 16:36:11

Anni

Ja, det hjälper inte att allt verkar bra när man ser det från utsidan. Ensamheten och tomheten kan lura under ytan hur bra det än är rent praktiskt. Ofta är det ju så också när man är utomlands och upplever mycket att det verkar mer glamoröst när man har det på lite avstånd och slipper ta alla dom där praktiska problemen och besluten.

Jag brukar inte vara så bra på att visa när jag har mina svaga stunder, men nu är jag glad att jag gjorde det. Annars hade jag aldrig fått veta hur mycket goa människor här finns som stödjer och muntrar upp när det krisar!

2004-11-12 17:13:57

Anni

Som ni kanske märker har jag varit tämligen uttråkad på jobbet den här eftermiddagen och kommenterat vilt, men nu tänker jag faktiskt dra mej hemåt . Ha en skön helg! Kram på er allihop!

2004-11-12 17:18:01

nina

Ha en skön helg du med Anni! Hoppas att du fick ork att träna lite idag med. Jag hoppas att du får gå ut och andas havsluft, äta gott och njuta av helgen. Kram!

2004-11-12 17:35:25

Info

Namn: Anni
Född: -
Hemstad: Västkusten
E-post: -
Hemsida
Medlem sedan: 2004-07-12
Antal texter: 1 442
Övrigt

Valspråk

Lev livet levande!