De flesta blommorna lever fortfarande (basilikan ser lite väl ledsen ut). Råttorna susade omkring som små tokar och undersökte sin egen bur igår kväll och verkar nöjda med att vara hemma igen.
En jättehög med olästa mejl att gå igenom som jag inte orkar börja med. Det känns lite tomt att komma hem. Som vanligt saknar jag Sthlm och alla människor jag älskar där i trakterna. *snyft* Men samtidigt borde jag ha laddat tillräckligt med kärlek i veckan för att klara mig tills nästa gång jag träffar dem. Underbart har det varit. Sådär att jag nästan haft dåligt samvete när Lars ringt och varit ledsen för att han saknat mig, för jag har inte haft tid att sakna - vi skulle ju ändå träffas på söndag. Hade jag stannat hemma i Lund och bara väntat på honom hade jag däremot saknat honom som fan.