i-landsproblemen

.jag 2020-02-05 09:08 (2 kommentarer)
igår kväll kom det snöblandat regn som la sig och i natt frös det. så idag är det vitt ute. och idag jobbar jag hemifrån, inte på grund av det men det var ju vältajmat och det känns oerhört lyxigt att få betalt för att sitta framför brasan och läsa. jag går nämligen en liten arbetsrelaterad distansutbildning. det gjorde jag för ett par år sedan också och tänkte då att jag skulle kunna plugga på arbetstid. vad jag inte tänkte på var att ingen knappast gjorde mitt redan mer-än-heltidsjobb under den tiden, så även om jag pluggade på arbetstid så fick jag jobba över sen för att få ihop det. epic fail på den. nu är förutsättningarna annorlunda, så den här kursen hoppas jag kunna få ihop. men det är oerhört mycket att läsa och det gör jag bättre hemma än på jobbet.

jaha, men annars är det väl lite upp och ner. just nu är det lite småtjafsigt med mr S av denna anledning: han vill resa, jag vill egentligen inte det men har sagt okej men då får han vara projektledare. och med det menar jag (och det har jag också sagt till honom) att jag vill ha ett färdigt förslag att ta ställning till, typ "vad säger du om en vecka i XXX i [insert årstid]?" och så får han ordna med allt det praktiska.
men istället håller han på och frågar om jag inte vill åka till XXX? eller till YYY då? jamen till ZZZ hade väl varit trevligt? och sen känns det lite som att han vill att jag liksom ska nappa på något av resmålen och ta över och börja projektleda. och det har jag sagt åtskilliga gånger att det inte kommer att hända utan vill han detta så får han också styra upp det. medan han menar på att han vill ju veta "vad jag vill" och så blir han frustrerad (och irriterad) för att jag "inte kommer med något konkret". och i detta klafsar vi omkring och småtjafsar utan att komma någon vart.

och det enklaste hade väl varit om jag stannade hemma och han reste ensam eller med någon kompis. men jag är kluven p g a att vi sällan gör någonting tillsammans. eller jag är ju helnöjd med att bara vara hemma, men han är ju uppenbarligen inte det. kanske hade det varit bra för oss, alltså det som är vi, att göra något annat än att bara röra oss innanför den egna tomtgränsen? å andra sidan är jag inte övertygad om att det hade varit jättebra för MIG. har försökt prata med kompisar om detta, men möter noll förståelse. alla verkar älska att resa och fattar inte att man kan få ångest (och då pratar jag inte ens klimatångest) bara av själva tanken. eller så tycker de att "man får ställa upp". och JA, livet är fullt av kompromisser, men var ska man dra gränsen? är det rimligt att man ska betala, jag vet inte vad resor kostar men säg tiotusen? för någonting jag inte vill, för att någon annan ska bli nöjd? och hur kul är det att resa med någon som inte vill? tänk om allting blir ett fiasko utan dess like? och JA, det blir kanske toppen och alldeles underbart. den möjligheten finns ju också, men det är så mycket om och men innan dess.

ÄH. jag vet inte. ibland klarnar tankarna när man skriver. det gjorde det inte nu, men det kommer kanske. nu ska jag återgå till arbetet.

Jazzie

Jag tänker att Mr S kanske har svårt att ta nästa steg utan att ha gjort en första filtrering. Du kanske skulle pröva och säga "Ja, xxx låter bra" ... då kanske han kan börjar projektleda.
Jag känner flera som har svårt att starta när pappret är helt vitt. Det måste finnas några riktlinjer att börja utifrån.

2020-02-06 15:56:49

.jag

@Jazzie: tror du har en poäng där...som vanligt :)

2020-02-11 08:38:48


Info
Namn
-
Född
-
Hemstad
-
E-post
-
Hemsida
Medlem sedan
2008-10-20
Antal texter
1 752
Övrigt
Valspråk

det finns inget mörker. det finns bara brist på ljus.