Till förstasidan

 
11-år i helgen. - 2019-10-07 11:51
Helgen började med storbråk på fredagkväll mellan mig och maken.
Det där som började med att jag skulle berätta hur jag känner, vi hamnar i änden "vad-maken-menade" och därmed långt bort från mina känslor.
En sak som jag känner är ju att jag inte riktigt får någon plats. Varken jag eller mina känslor. Så när jag försöker berätta det och vi hamnar (återigen) att prata om maken och inte mig så blir jag vansinnig.
När jag blir vansinnig blir han vrålförbannad. Och så är karusellen igång.

Den här gången blev det tårar, skrik och en skål som for i backen och i tusen bitar.

Såna här fredagar kan verkligen förstöra större delen av helgen. Men jag måste nog ändå säga att helgen blev bra.

Lördagen var med Grodan på hans första basketmatch. Oj, oj, oj. Grodan är i princip klar för NBA nu. Det är inget fel på den pojkens självförtroende, det kan jag säga. Och det blir lätt att man skarvar historien när matcherna spelas utan att man räknar poäng. Tror att vi har pratat basketmatch hela helgen faktiskt. Så jag fick tillslut säga att han fick ringa mormor. Då fick han till sitt stora nöje dra allting igen. Det är nog längsta telefonsamtal som Grodan har haft i sitt liv.
Han är typisk grabb när det kommer till att prata i telefon Korta samtal och sen lägga på snabbt. Men denna gång fick mormor en lång stund med sitt äldsta barnbarn.

Tusse har varit i kyrkan hela helgen. Lördagen var det genrep av deras sångföreställning. På söndagen till gudstjänsten var det så dags för uppvisning. Så där satt vi radade allihop. Med en liten peng till kollekten.
Idag är hon ledig från skolan för idag ska de uppträda i kyrkan för några av kommmunens andra-klassare.

Igår såg jag på FB att vi hade årsdag, maken och jag. Eller ja, vi hade nog inte årsdag igår, utan i förrgår. Men vi verkar ha firat lite olika datum från år till år.
Hur som helst, 11 år ihop.
Det var fortfarade lite surt i luften så jag var inte så säker på att jag var supersugen på något romatiskt försök för att fira.
Det hela löste sig på det mest oromantiska, men väldigt sköna sättet.
När ungarna hörde det pratades om restaurang ropade Grodan högt "KFC!!!!!"

KFC suger. Så in i helvete. Den mest osköna restaurang man kan tänka sig. Ändå så går vi oftast ut därifrån som en väldigt enad familj.
Alla är mätta. Alla är flottigt nöjda. Alla är rörande överrens att det är jobbig restaurang och nästa gång ska vi välja ett annat ställe.

Det kändes som ett bra mål med dagen. Att bli enade. Så jag chippade in möjligheten att fixa Grodan en basketboll för utomhus i samma veva. Maken kom på att vi också kunde ta med ungarnas vinterskor och få dem impregnerade snabbt och enkelt. Så det fick bli en familjeutflykt helt enkelt till Bromma blocks.

Det var en flottig men enad familj som kom hem den kvällen efter att ha firat mamma och pappas 11-årsdag ihop.
Inte romantiskt. Men fint ändå.

Idag är det Birgitta-dagen.
Då har jag, Tusse, min mamma, mina systrar och min sen länge bortgångne mormor namnsdag.
Grattis på oss.
Föregående inlägg N&uaml;sta inlägg Ordbok - Prenumerera - Lista alla - RSS: Text/Kommentarer
Pocks
Hjärta hjärta och grattis till er och förmågan att ta er vidare från ett noll-läge. KRAM!

19-10-13 11:49


Kommentera!

Vilket användarnamn finns överst i listan till vänster?




Ditt namn:    

Du vet väl om att du underlättar för skribenterna om du skriver @namn: när du svarar någon i kommentarsfältet?

Tillåtna HTML-tagar: <b>, <i> och <u>

Info / Stat / Frågor

Namn: Jazz
Född: 1975
Hemstad: Stockholm
E-post: -
Hemsida:
Medlem sedan: 2008-12-27 08:34
Antal texter: 1048
Övrigt: Jag fyller 43 år 2018.
Har två barn. Sambon blev Man när prästen vigde oss.

Vi bor halvvägs ut på landet. Bland åkrar, ängar och grusvägar.

De senaste 4 åren har livet gett oss prövningar som fått mig att ompröva vad som är viktigt i livet.
Det har gjort mig lite mer ödmjuk till tid, plats och rum. Gett mig nya perspektiv om vad som är viktigt.
Men det har också gjort mig rädd.
Jag väntar på nästa käftsmäll och tror att om vi planerar framåt i tiden så är det som att be om dåliga nyheter.

Allt får mig att sakta ändras. Till något bättre? Förmodligen inte. Men till något lite annat.




- Skicka hypobrev -

VALSPRÅK Face it... jag är den jag är vare sig jag vill det eller inte