kära dagbok

Kära dagbok,
jag hinner ingenting, jag bara jobbar-går på bröllop-firar möhippor-sover-är med mina barn.
Och det är ju gott så.
Vi har haft några duster här hemma med bråk och gräl och fyra arga människor som går åt varsitt håll.
Men jag börjar se en ljusning.
Och jag har en nioåring som har varit arg, så arg, på mig men nu kommer han och kastar sig om halsen på mig och ger mig spontana kramar och kan säga "jag ÄLLLLSKAR dig" och han gör det inte på det där bekräftelseaktiga viset som jag minns att jag själv gorde när jag var liten när min mamma verkade arg. Då sa jag det liksom undfallande, lite skyggande nästan. För att få koll på om hon verkligen tyckte om mig fortfarande.
Så är det inte här. Det är en glad unge.
En arg, känslosam unge ibland. Men ändå. En glad. Och häromdagen så tänkte jag det igen, han är verkligen glad. Han går nämligen omkring och visslar. En olycklig och missnöjd människa visslar inte glatt nästan jämt.

Men det gör han.
Och med den vetskapen blev jag lite nöjdare, lite mer tillfreds.

I övrigt är det flugor, varmt, stökigt. Men snart kommer några bästevänner som vi inte har träffat på länge och vi ska bjuda på gravad lax och potatis och en finfin paj och en päron- och ingefärskaka som står i ugnen just nu. Och världens snyggaste "ginger beer", det vill säga alkoholfri ingefärsläsk, från Australien, som jag hittade på alkoholfria hyllan på systembolaget idag. I bruna små flaskor. Vansinnigt coola.

Och ja. det blir nog en fin kväll.