Inget händer här

men ge mig lite, jag vet inte, höskullar, fyrtiotal, svartvitt, stora fula gubbkepsar, hångel och blottade vrister.
ge mig inte timotejnässelutslag i händerna, ge mig inte neggoattityd, ge mig nåt NÅT, ge mig jag-måste-bara-skrika-lite, ge mig stentrappor och dova trapphus.
jag är en drama queen, jag luktar på allt, jag pratar förvirrat, men jag har flinka fingrar, jag är bra på tv-spel. Jag är fin att hänga med. Ibland. Men jag är alltså en drama queen. Sometimes. Som om ingen visste det. Haha. Då (nu) tycker jag att livet är lite skit. Jag tror att det blir bra om jag lägger mig ner på golvet och dör en smula. Sen reser jag mig upp efter en stund och tycker att allt är bra igen. Kanske.
Vad jag skulle vilja ha just nu: ett tyst hus. Pocketböcker. Mitt eget sällskap. Regn utanför.
Och inte just den här skavande omvärlden som bara skaver och skaver. Förlåt för att jag är otacksam.

Vad jag får: I morgon kafferep. Mycket umgänge. I helgen möhippa. En deadline. En artikel att knyta ihop. Bilder att skicka. Jag sitter mest och stirrar på rubbet. Inte kan jag knyta ihop. Inget. Alls.