i know you have a loud heart

På väg till och från jobbet blir min bil nästan alltid rövknullad av andra bilar. Och lastbilar. fast jag kör typ fem km för fort och i samma takt som de flesta andra är det alltid någon jävel som ska om. Och jag känner mig som en surkärring som nästan hötter med näven åt dem. Eller det GÖR jag ju inte, jag flinar nästan och skakar på huvudet för att de är så töntiga. Tre mil senare är de ändå bara hundra meter framför mig. Believe me. Jag känner vägarna. Sluta rövknulla! Ursäkta fula ord men det känns verkligen så när någon annan bil ligger sådär snuskigt nära min bil. I natt var det en vit mercedes som låg en meter bakom mig. Jag skrålade "ALL WILL TUUUURN TO DUUUUST" med sprucken röst och brydde mig inte.

Meeeen annars är det bra. Förutom rövbilarna. Jobbet har varit fint men nu är jag ledig i fyra veckor. Jag blir fnittrig och flamsig hela tiden, bara. Jag och min kompis pratar värmländska och vi pratar om att knäcka rödvinspavor. På värmländska. Som sagt. Ehe.

Och sen är jag som vanligt laglig och rusar till i-tunes för att köpa allt med "Familjen" men det funkar ju inte eftersom jag bara har åttitvå kronor på mitt konto. I'm a poor, poor gal.

Men lika glad för det är jag. Familj, vänner, semester, regn, tusen pocketböcker, slitna grå jeans som passar igen, en inbjudan till Malmöfestivalen,kom-kom liksom, men som vanligt så snackar jag väl strunt nu och sen blir det inget av det. blablabla. Sån är jag. Men till helgen åker jag på blixtvisit till södra sverige för att gå på möhippa på västkusten. Jag ska dela rum med finaste vännen som är ganska gravid, jag har inte träffat hennes sen hon var icke-gravid, så jag räknar absolut med att klämma lite på hennes mage (det får jag) och höra mycket pust och stånk och kanske bistå med lite gaviscon när halsbrännan gör sig påmind.

I morgon, då blir det körsbärsplockning.