Sådärja. Hemmahelg avklarad. Det har varit fint och lugnt, och finfin påhälsning har jag haft också.
Om sisådär två timmar går tåget söderut och jag har bävat sen jag kom hit, och innan det, för jag ska åka 4,5 timme tåg med två byten och en tung kattbur. Alltså, egentligen kommer det ju gå bra. De är jättelugna och inte alls hysteriska och brukar ta resandet jättebra. Det är bara jag som blir stressad och känner med dem (och jag vet hur rädd ena katten brukar vara för okänt folk) och bävar inför 1. mycket folk på tåget så att jag inte kan ha buren bredvid mig, 2. långa vägar mellan spåren så jag får släpa tung bur alldeles för långt och 3. försenade tåg och missade anslutningar vilket inte är ett dugg roligt med katter i släptåg.
Det är naturligtvis döfjolligt egentligen eftersom katterna är så himla lugna och Morris just skrivit om hur det skulle kunna vara - snacka stress DÅ. Men ändå. Man stressar upp sig för det man kan. Håll tummarna för oss och för tågresorna.