Nä, men HONESTLY. Ni vet, jag är inte så förtjust i att bli utesluten/inte medräknad? Brutalt ångestframkallande sak. Men just i det här fallet tar jag det inte så himla personligt, men däremot blir jag så jävla IRRITERAD.
Jag sitter med i två arbetslag på min arbetsplats. Till saken gör ju att jag inte har samma yrkesroll och arbetsuppgifter som de andra, så allting de avhandlar rör ju inte mig. Men det ena arbetslaget har personen som har haft min tjänst suttit med i länge, de ser det som självklart att jag är där, att jag ska vara med på alla möten, alla planeringsdagar, alla eventuella resor.
I våras kom det, tydligen, önskemål om att jag - eller min...eh.. yrkesposition, skulle sitta med i ett annat arbetslag också. De BAD alltså om mig. Och det bestämdes att jag varvar, varannan vecka per arbetslag.
Där, däremot, räknas jag inte med överhuvudtaget. Jag förstår inte riktigt varför jag är där, för de verkar inte vilja använda min kompetens särskilt mycket. De räknar inte med mig till planeringsdagar, de räknar inte med mig till resor.
Och visst: jag förstår att det kan ha med ovana att göra. Jag inser att det också ligger på mig att visa dem hur de kan ha användning av mig.
Men de har ju BETT om att jag ska vara där. Det är DE som velat att jag ska ingå i deras arbetslag, och kan jag få ingå då tack? Jag tycker det är skitjobbigt att ta plats när jag inte ges rum till det.
Irriterad blir jag. Skit på er! Professionell är jag också.
Och sen skulle jag ju gärna vilja ha Spotify, och jag har ju egentligen material för hur många texter på ämnet som helst (eftersom jag alltid tappar kontakten med alla). Men jag är dålig förlorare och får prestationsångest och blir tjurig och vill inte tävla när jag iaf förlorar. Såatteh.