Efter körrep är det omöjligt att gå och lägga sig (med den här kören vill säga, förra var lite mer... laid back, men nu när jag kommer hem är jag så uppskruvad att det tar ett par timmar att få ner mig igen), så på fredagsmorgonen är det TUNGT. Och sen galopperande för-mensvärk (nej, SMÄRTA) lagomt tills jag borde hasta till jobbet. Lite försenad lyckas jag iaf kämpa mig hit, öppna och sedan försvinna ner på personaltoan där jag sitter dubbelvikt en stund.
Sen bestämmer sig äntligen älsklingsmedicinen för att börja verka, så jag kan tänka igen. Och sminka mig, för det hann jag ju inte hemma.
Men jag är ju ändå trött, så trött. Och har fult hår, och nu börjar det molvärka lite igen. Och det här är ju så väldigt lovande inför helgen. Men då får jag iaf ligga kvar i sängen.
Förresten ska jag visst bli invald i fackstyrelsen i stan. Uuuh, vad har jag gått med på egentligen?
Nu ska jag gå på lunch. Tjipp.