Till förstasidan

 
Hälsoläget kaotiskt - 2019-09-17 14:37
Så kom det då, det där berömda bakslaget. Den här hösten började dåligt, sedan blev det sämre.

Först en tand som var kass. Det blev extraktion, den gick sönder, och fick opereras ut. Den låg nära en nerv, så jag fick bredspektrumantibiotika och kortison i tablettform. Det blev lite bättre. Lite.

Sedan halsinfektion som gav sig på stämbanden, ingen röst kvar. Men jag körde på. Man kan ju inte sjukskriva sig i onödan, och jag har ju haft sån jäkla otur med hälsan senaste året. Det blev lite bättre det med.

Och så förra veckan. Jobbade till torsdagen, krashade torsdag kväll och mådde riktigt uselt. Ont i halsen, fruktansvärt svullen. Vårdcentralen på fredagen. Jaha, dels svampinfektion i munnen, det var det lilla. Sedan ett märkligt allergianfall som gjorde att jag svullnade upp i hals och ansikte, och blev alldeles flammig. Fick antihistaminer. Men, dessutom lät lungor och luftrör förfärligt, så jag fick bredpektrumantibiotika igen, kortison i tablettform igen.

Hem och vila. Under helgen tilltog hostan, så jag var tvungen att kontakta Capio Go och få hostmedicin utskriven, Cocillana och Mollipect. Halleluja!

Inte bättre på måndagen, så jag skrev ett meddelande till vårdcentralen via 1177. Läkaren ringde upp och undrade om jag kunde komma typ omgående. Väl där lät lungorna fortfarande, så jag blev skickad på akut lungröntgen. Fick svaret i handen och tillbaks till vårdcentralen. Det visade sig att jag har pleurit (lungsäcksinflammation) med vätska i lungorna. Ingen höjning på sänkan, ingen feber, men likförbannat en ganska svår infektion som röjer runt.

Så nu är ordinationen vila, vila och vila. Jag måste ta det lugnt, ta min hostmedicin, käka fulldos Brufen retard och hoppas på det bästa. På torsdag är det återbesök. Vi får se då.

Sånt här är nära förknippat med den diagnos jag fick för över 15 år sedan, SLE. Sedan har ju diagnosen varit tveksam, och reumatologen anser att det är oklart. Enligt vårdcentralen är det inte alls oklart, och detta är väl ett tecken gott som något. Normalt folk drabbas inte så här. Nu är jag väldigt less...

Och då har jag inte ens nämnt sjukskrivningarna och att jag blev skickad till stora akuten i somras för de trodde jag hade fått blodpropp. Jag har heller inte nämnt att jag för några veckor sedan fick börja medicinera flera gånger dagligen med astmamedicin, för mina luftrör är i dåligt skick. Jag har nu så många karensdagar på ett knappt år att arbetsgivaren har övervägt att ge mig krav på förstadagsintyg. Efter ett väldigt bra rehabmöte gjordes inte det, vilket jag är tacksam över, men jag ser ändå till att fixa intyg om och när det går. Jag är ju inte korkad, klart arbetsgivaren undrar. Men detta går inte, min hälsa är totalt kaos just nu. Och jag vet inte vad jag kan göra för att göra det bättre.
Föregående inlägg N&uaml;sta inlägg Ordbok - Prenumerera - Lista alla - RSS: Text/Kommentarer
Tinto
Kära du, så tråkigt. Förstår att du känner dig hjälplös i klorna på ohälsan. Men vila kan du göra i alla fall, så kroppen får en chans att reparera sig - även om det förstås känns trist att behöva vara borta från jobbet så mycket. Hoppas det vänder för dig snart, kram!

19-09-17 15:26

.jag
♥ ♥ ♥

19-09-18 06:11

kicko
Jag tänker ju att det borde vara tvärtom. Med den diagnosen borde arbetsgivare INTE ifrågasätta sjukfrånvaro.
Hoppas att det går uppåt och framåt nu!

19-09-23 23:30


Kommentera!

Vilket användarnamn finns överst i listan till vänster?




Ditt namn:    

Du vet väl om att du underlättar för skribenterna om du skriver @namn: när du svarar någon i kommentarsfältet?

Tillåtna HTML-tagar: <b>, <i> och <u>

Info / Stat / Frågor

Namn: -
Född: 1783
Hemstad: -
E-post: -
Hemsida:
Medlem sedan: 2001-08-09 13:16
Antal texter: 626
Övrigt:



- Skicka hypobrev -

VALSPRÅK Sing while you may