Till förstasidan

 
simmar på - 2018-11-29 05:35
igår hade min nya chef och jag medarbetarsamtal. det gick bra om man kan säga så, han sa att är nöjd med mig och mitt arbete, jag sa att jag är nöjd med honom som chef, han är en bra ledare och förebild. så det var ju bra. resten av samtalet handlade mest om saker som fortfarande hänger i luften i den kommande organisationen, som jag kan se kommer att landa hos mig om ingenting görs åt det. så jag försöker mota olle i grind och påpeka att det inte hör till mitt ansvarsområde och att det inte går att ta en modell från ett företag och tro att den ska fungera likadant överallt eftersom förutsättningarna för att den fungerar i det företaget är att personerna som sköter dessa arbetsuppgifter är gifta både med varandra och jobbet, det är som en livsstil för dom. samtidigt är vi en så pass liten organisation att man inte riktigt kan säga att det där är inte mitt jobb. vill heller inte vara en sån person, men samtidigt vill jag inte heller vara en person som jobbar sextio timmar i veckan och inte har ett liv. min nya chef sade sig ha förståelse för detta. det finns en lösning som funkar i teorin, men alla vet ju att teori och praktik väldigt sällan går hand i hand. men vi får väl se vad som händer.

jag är i alla fall på upploppet nu. måndag har vi jävelrevisionen, sen kanske livet kan få börja igen. just nu är jag så trött. igår gick jag och lade mig halv åtta efter att ha suttit och nickat till i soffan, vaknat, nickat till igen och så vidare i ett par timmars tid. jag sov som en liten gris hela natten men är ändå trött. kallt är det också. jag älskar att bo på landet, men ibland tänker jag med saknad på när jag bodde i stan, när det bara var att öppna dörren och där hade man jobb, affär, gym, stall och whatsoever inom räckhåll. nu kräver allting logistik, planering och vissa saker blir därför inte av på grund av att det är för jobbigt och inte värt det.

egentligen klagar jag inte, för det finns så otroligt många fler fördelar än nackdelar. jag pratade med en granne för ett tag sen som funderade på att flytta på grund av att "om man går ut och äter och vill ta ett glas vin, då kommer man ju inte hem igen". det går ju förvisso bussar men inte så ofta och det är ett meck om man inte råkar befinna sig i närheten av en busshållplats. då är det byte och evighetsväntan och igen nej, det känns inte riktigt värt det.

men det här är väl bara pms-blues och kyla och mörker som talar för egentligen älskar jag att bo där jag bor. nästa vecka blir det kanske lättare. jävelrevisionen hänger som ett tungt ok över mig, plus att idag ska vi ha ledningsgruppsmöte och jag har grejer att förbereda som jag inte är klar med. så det är väl lika bra att sätta igång. köra rakt in i kaklet som vanligt, men nu känns kaklet åtminstone inom räckhåll.

Föregående inlägg N&uaml;sta inlägg Ordbok - Prenumerera - Lista alla - RSS: Text/Kommentarer

Kommentera!

Vilket användarnamn finns överst i listan till vänster?




Ditt namn:    

Du vet väl om att du underlättar för skribenterna om du skriver @namn: när du svarar någon i kommentarsfältet?

Tillåtna HTML-tagar: <b>, <i> och <u>

Info / Stat / Frågor

Namn: -
Född: 1968
Hemstad: -
E-post: -
Hemsida: fr utvalda
Medlem sedan: 2008-10-20 11:44
Antal texter: 1610
Övrigt:



- Skicka hypobrev -

VALSPRÅK det finns inget mörker. det finns bara brist på ljus.