jaha, här händer det inte mycket. skrivmässigt alltså, i livet händer det väl mer men det är mest jobb och jobb och ännu mera jobb. vi är inne i högsäsong och det är KAOS, kanske hundra gånger värre än det brukar vara TROTS att jag har en bra assistent i år. men det är så jävla mycket annat och jag hinner inte, hinner inte, hinner verkligen inte. och det är svinjobbigt eftersom jag bygger mitt liv och rätt stora delar av mitt välbefinnande på att vara strukturerad, metodisk och att inte skjuta upp saker som är jobbiga eller tråkiga utan bara beta av dom och hela tiden VARA I FAS eller helst ligga i framkant. och när jag inte kan styra upp mitt liv enligt detta så blir det fan inte bra heller. känner mig helt lost och har konstant dåligt samvete. och ja, jag har satt ner foten så djupt att det typ borde märkas i australien. sagt ifrån, ställt krav, varit allmänt besvärlig. nu har det i alla fall resulterat i att man bestämt att det ska projektanställas en som ska ta över en del av det som tidigare gjordes av en som nu har slutat och som det ledningen uppenbarligen trodde utfördes av sig själv på något magiskt sätt men som landade på mig. jag vet inte exakt när det blir, men inom en månad. inom en månad ska även en del tekniska frågor vara lösta. det som har ställt till det för mig och min chef och orsakat så mycket merarbete att man tror det är ett skämt. och vi har fått typ NOLL gehör från vår IT-avdelning och så har jag fått sätta ner foten och säga ifrån och visa fakta och siffror på hur mycket tid vi slösar på att lösa saker som inte har systemstöd för någon höjdare som sedan tog det med IT-avdelningen och SEN började det hända grejer. blir så irriterad, jag är van att man tar upp och löser saker med dom det berör, inte att man ska behöva ta omvägen via höga chefer för att få gehör. men det är väl någon kulturkrock som jag har missat.
jaha, och sen har jag fått erbjudande om att bli labbchef, med personalansvar och budgetansvar och hela middevippen. har varken sagt bu eller bä om detta än för jag vill se WHAT'S IN IT FOR ME som det heter. för att det ens ska vara värt att tänka på krävs det i min värld att jag helt slipper allt som hör till min gamla tjänst. jag har inget emot den som så, men enkel matematik säger att något måste bort. och ska jag kunna släppa den så måste det vara till någon konkret person, inte att det ska lösa sig med säsongsanställda som ska rekryteras och läras upp varje år. så tror jag dock inte ledningen har tänkt, utan de tänker sig nog att allting ska lösas med befintlig personal. nästa vecka ska alla höjdare komma hit och så ska vi diskutera saken och så får jag väl se vartåt det lutar. WHAT'S IN IT FOR ME, som sagt.
ja, det var väl allt på jobbet. förändringar är på gång, förhoppningsvis till det bättre. hemma är det bra. och om ett par veckor ska jag ha en veckas semester och vila upp mig. det blir fint.